Kraftloppet var ett motionslopp i Stenungsund som startade någon gång under slutet av 60-talet, med oljekraftverket och korpen som initiativtagare. När det upphörde är fördolt i dunkel, men det bör ha varit i början på 80-talet. Har någon som läser det här mer information om loppet är vi tacksamma att få ta del av detta.
I stället för medalj fick man av någon anledning en sked om man kom runt.
Banan var 5 mil och gick på små vägar och passerade genom   Ödsmål, Backamo och Svenshögen. 

Datum för utmaningen bestämdes till helgen 16-17 september, och att Tomas skulle cykla på en likadan orange Crescent som han haft 40 år tidigare och att jag skulle cykla på en motsvarande cykel fast av märket Monark.
En Crescent hade jag tidigare fått köpa av en snäll herre som städat sin fars garage och tänkt köra den till tippen. Monarken köpte jag av sonen till en man som jobbat på Monark fabriken i Varberg och var tävlingscyklist.

Tomas drog igång laget ”Tompas Team” medan jag satsade lite mer blygsamt på laget ”Delicato”  Uppladdningen inför loppet gick väll så där för Tompas Team som i hög grad fortsatte träna sig i form på sin Scooter. Jag åkte på ett träningsläger i England och körde där den otroligt trevliga loppet Eroica Britannia.

För att inte det skulle bli allt för ensamt på vår tävling bjöd vi in till en öppen Vintageklass och samlade ett riktigt elit vintagegäng på 13 glada cyklister.
Självklart ordnade vi nummerlappar, pokaler och skedar med inskription som på den gamla goda tiden.

AO Vintage cykels klubblokal på AO Möblers vind blev också lägligt klar till evenemanget. Där håll vi genomgång innan start och prisutdelning och efterfest efter loppet.

Det var gemensam start ut ur Stenungsund i perfekta cykelförhållande, helt vindstilla 15 grader varmt och uppsprickande molntäcke.
Klungan höll i hop fram till första backen efter ödsmål då några släppte, resterande fortsatte till man passerat järnvägen  i botten på backen som passerar Svenshögen krysset där Andreas, Ulf och David gick loss. Björn, Kaj, Marc och jag höll sen i hop fram till de långa uppförsbackarna upp till Backamo. Där fick Björn ett försprång och Marc kom lite på efterkälken. Jag och Kaj fortsatte ett tag tillsammans men när det blev lättåkt igen var jag lite snabbare och gick ifrån. Ulf och Andreas var själva när dom kom till Ödsmålsrondellen där Andreas valde att fortsätta längs vägen medan Ulf körde upp på cykelbanan. Om det berodde på att vägen var något snabbare eller att Andrea var lite starkare är svårt att säga men han var i alla händelser först i mål och vann där med 2000 talets första (men förhoppningsvis inte sista) Kraftlopp.
Ulf kom 2:a och David knep bronsplatsen. Lennart som valt att cykla utom tävlan på en modern cykel var också med i täten.
Jag blev 5:a och vann därmed brödrakampen över min bror.

Solen kom fram och värmde lagom till alla gått i mål så vi kunde sitta och återhämta oss med en öl i solen en stund innan kvällsaktiviteterna startade.

Arrangemangen fungerade fint och alla verkade ha haft det trevligt. Brorsan vill säkert ha revansch nästa år så chansen är väl stor att det blir en repris på Kraftloppet 2018.