Cyklingen och intresset för cykelsporten är ju på uppgång i Sverige, minst sagt. Som cykelälskare så värmer det mitt hjärta. Tänk vad många år vi satt där och i många olika sammanhang kände oss ensamma, mer eller mindre tvungna att berätta varför cyklingen är så härlig. Nu jävlar har det vänt. Vi är flera tusentals som använder cykeln som både transportmedel och motionsredskap. Jag tror faktiskt inte detta är en bom, tvärtom, en folkrörelse som kommer att bestå och växa. Inte minst tänker jag på det mildare klimatet som ger oss också häruppe i norra Europa chansen att cykla längre perioder på året och också i cykelvänligare klimat.


Bland alla dessa cykelintresserade finns ju förstås också de som är lite extra hängivna. Man kan använda ordet passion. Jag tänkte nämna två i denna blogg som på olika sätt verkar. Den första jag tänkte nämna är Claes Olsson från Stenungsund. Han äger en möbelfirma men om man mellan säng- eller sofftesten vill "smaka" lite cykel kan man göra det i hans imponerande utställning där framförallt gamla goa cykelprylar finns att lägga ögonen på. Allt från cyklar, cykeltröjor, tavlor, Dernymotorcykel till kepsar, hjälmar och så vidare. Claes kan nu också visa upp Sven Åke Nilssons allra första tempodräkt från Miko Mercier tiden. Sven Åke skänkte den till förmån för Fonden mot Prostatacancer och den auktionen som jag höll i vanns av Claes. Har ni vägarna förbi Strandvägen 33 i Stenungsund kan ni ju kika på utställningen.