Sittställningen på cykeln

Av Michele Francesconi

För att uppnå en optimal effektivitet på cykeln så erfodras att människa och maskin anpassas maximalt till varandra. Det finns en hel del olika sätt att göra det på, men ett av de enklaste och mest tillförlitliga är den uppsättning regler och mått som utarbetades under 80-talets början av Cyrille Guimard m fl i det franska Renault-Elf stallet.Dessa idèer utvecklades vidare av Bernard Hinault och hans dåvarande tränare Paul Koechli.Den senare speciellt använde sig av datorteknik för att sammanställa resultaten från medicinska tester, vindtunneltester och praktisk tävlings- och träningserfarenhet.

Jag ska här beskriva det viktigaste.Man utgår till att börja med ifrån att alla mått mäts c/c, centrum till centrum, och att man utgår från vevaxelcentrum. Principen för alla tävlingscyklar är att ramen bör vara den minsta möjliga inom de olika parametrar som cyklisten själv ställer upp, som t ex innerbenlängden.Ramen skall vara så låg som det är praktiskt möjligt, men självfallet finns det undantag för olika discipliner inom cykelsporten.Måtten som fås fram med de enkla formlerna här nedan är relativt exakta, men kan (och bör) justeras beroende på personlig smak. De är inte att betrakta som exakta sanningar. Kom ihåg att det är millimetrar det är fråga om och dessa gör en stor skillnad.

För att få fram ramhöjden skall innerbenlängden mätas, stående barfota med fötterna ihop rakt mot en vägg, från golvet till bäckenbenet (det du sitter på) och multipliceras med 0,66. Höjden på sadeln får du fram genom att multiplicera innerbenlängden med 0,883. Observera även att med clipslösa pedalsystem, så måste du öka det senare med c:a 0,5 -1.0 cm (undantagna Time m fl liknande med s k låg bioposition).
För att ställa in sadeln rätt i förhållande till pedalerna så ska denna först och främst vara helt plan (använd ett vattenpass). Då du sitter på cykeln med vevarmarna i horisontalläge, så skall du kunna dra en lodlinje från knäets "sidoknöl" ner strax bakom pedalaxeln. Detta därför att du som landsvägscyklist oftast använder 170 mm armar eller längre med en ganska tung utväxling vilket gör denna position mer motoriskt lämplig. En utpräglad spurtare eller criteriumåkare lägger med fördel lodlinjen rakt igenom axeln eller framför för att komma närmare upp över vevaxelcentrum.När du ställt in cykeln på detta sätt kan du gå vidare till övriga inställningar.

Avståndet sadel till styre ställer du in efter dina egna preferenser om hur du vill sitta. Detta är något som man ofta justerar under säsongens gång, man börjar ofta med styret lite högre upp för att sedan sänka det. Betonas bör också att inställning av sadel och styre är separata, de har inte med varandra att göra.För att kunna cykla fort måste man dock ha en aerodynamisk sittställning dvs du bör sitta med en i det närmaste flat rygg och med armbågarna lätt böjda, benen skall vara lätt böjda när du trampar ut. I den positionen ska framnavet skymmas av styret då du har händerna på broms-handtagens klovar. Armbågarna bör precis toucha knänas utsida då du ligger ned i bockarna.En sprinter däremot är ofta lite mer ihopkrupen, han använder gärna en kortare styrtapp för att kunna utnyttja sin armstyrka och överkropp på ett helt annat sätt.

Tänk nu avslutningsvis på att göra dessa justeringar gradvis och under en längre tid, lite i taget, annars kan resultatet bli något helt annat än en effektiv sittställning!För att cykla effektivt och fort så måste man sitta bekvämt enligt min mening. Det är svårt att uppnå bra resultat om samspelet mellan cyklist/cykel inte finns, målsättningen är ett ekipage där cykeln är en förlängning av din kropp.Tänk också på att man alltid har små personliga preferenser som man måste ta med i beräk-ningarna så prova dig fram till en skön och effektiv sittställning och ha inte för bråttom. Dessa inställningar jobbar man med på sikt, det är inget man börjar greja med dagen före en tävling t ex. Mycket nöje med ditt fortsatta cyklande!